Facebook
Twitter
YouTube
  • KouluTurvaa
  • Skolmobbning
    • Föräldrar
    • 10 Frågor
  • Stöd
  • Aktuellt
  • Förlagsverksamhet
    • Kontakt
  • Beställ Tidning

Skolmobbning

Skolmobbning finns i olika former. Mobbningen kan vara synlig eller dold under ytan och kanske inte är direkt identifierbar som mobbning. För lärarna är dolda mobbningssituationer problematiska då de kan dölja sig i till exempel lekar eller normala umgängessituationer. Utöver i skolan kan mobbning ske till exempel på Internet, i textmeddelanden eller utanför skolan. Nedan presenteras dock de vanligaste mobbningsformerna.

OBS! Om du vet/känner till/befarar för att någon blir mobbad, ska saken tas upp med den mobbade och ge den mobbade informationen om Kouluturvaa-tidningens stödtelefon.

Förolämpning, smutskastning:
Den vanligaste formen av mobbning är olika typer av förolämpningar och smutskastning. Förolämpningarna kan till en början kännas lekfulla men om det fortgår kan de bli otrevliga och ångestfyllda. Förolämpningar och smutskastning ska avbrytas och ofta är den här typen av mobbning lätt att upptäcka, såvida den inte sker via elektroniska meddelanden.

Diskriminering:
Diskriminering är en vanlig form av mobbning. Skolmobbaren kan ha som syfte att diskriminera den mobbade. Det kan vara fråga om direkt diskriminering, då mobbaren till exempel inte vill välja in den mobbade i samma lag eller grupp. Diskrimineringen kan även ske indirekt. Vid indirekt diskriminering ordnar mobbaren situationen så att slutresultatet är diskriminerande. Den kan vara svårt att förhindra diskriminering särskilt om det är fråga om indirekt diskriminering.

Nätmobbning:
Nätmobbning är en ny och snabbt växande mobbningsform. Nätmobbning är en an de allvarligaste mobbningsformerna eftersom mobbaren kan mobba när som helst och den mobbade kommer inte undan mobbningen ens på fritiden. Nätmobbningen har också en lägre tröskel än vanlig mobbning. Problemet med nätmobbning är att mobbaren även kan vara anonym och därför kan fortsätta mobbningen under lång tid utan att någon ingriper.

Våld:
Våld är den allvarligaste formen av mobbning eftersom mobbaren genom fysiskt våld kränker en enskild persons integritet. Mobbningen kan börja i mildare former, som kränkningar, diskriminering och nätmobbning. Med tiden kan mobbningen eskalera till våld, som misshandel. Om en mobbare tar till våld, måste man ingripa omedelbart. Vår trygghetstelefon har tagit emot samtal från misshandlade mobbningsoffer, där ingen har ingripit i våldssituationerna – misshandeln har skett på platser där skolans personal inte har varit närvarande.  Misshandelns upptäcks och i sådana situationer åker mobbaren fast – mobbaren vill hålla mobbningen hemlig och söker ofta undanskymda platser för sina dåd. Tecken från misshandeln kan upptäckas i bland annat trasiga kläder, skrapsår, blåmärken eller till och med lossnat hår.

Välkommen att ansluta er till oss i kampen mot mobbning, så att vi kan hjälpa flera!

BESTÄLL TIDNING

Utgivare

Timeimage Oy

Kundtjänst
040 663 6788
Supporttelefon
040 6822433

Mån-tors 11–14

KouluTurvaa

Kouluturvaa-tidningen har till syfte att väcka debatt om och uppmärksamma mobbningen som sker i skolorna och bifenomenen i anslutning till den. Vår målsättning är att för fram de problem som skolmobbningen leder till och få bukt med skolmobbningen i de finländska skolorna.

Följ oss på sociala nätverk

Facebook
Twitter
YouTube

Copyright © 2015-2025 KouluTurvaa – All Rights Reserved.

KouluTurvaa-tidningens pressmeddelande 22.12.2024

Tidigare i medierna rapporterades det att Konkurrens- och konsumentverket (KKV) hade lämnat in en brottsanmälan gällande verksamheten i KouluTurvaa-tidningen och påstått att över 1 600 klagomål hade gjorts om tidningen. I verkligheten fanns det inte ett enda klagomål; det fanns färre än 900 kontakter (av över 120 000 prenumerationer, vilket är mindre än 0,75 % av alla prenumerationer) till konsumentmyndigheterna, och alla dessa hade noggrant utretts av KouluTurvaa-tidningens kundtjänst.

Händelserna inträffade år 2018. Brottsanmälan som gjordes av KKV gick dock inte vidare till en polisiär utredning, och de tunga anklagelser som åklagare Otto Jämsen väckte 2019 ledde endast till tre förberedande förhandlingar vid Helsingfors tingsrätt.

Brottsmålet mot KouluTurvaa-tidningen uppstod från fabricerade och påhittade historier av flera desperata journalister samt personer kopplade till en konkurrerande utgivare, nämligen Koulurauhaa-tidningen och Tassuja Nassun (namnen kommer att publiceras senare). Syftet med dessa lögner var att svärta ner hela verksamheten för KouluTurvaa-tidningen. Den olyckliga händelsekedjan kulminerade slutligen i ett mordbrandsförsök mot KouluTurvaa-tidningens ansvarsperson Antti Alastalo. Vid tidpunkten för händelsen fanns tre minderåriga barn och fyra vuxna i hemmet. (Bilaga 1: Utredningsanmälan, Polis. Bilaga 2: Video).

Specialåklagare Katri Veran lade ner alla anklagelser mot Antti Alastalo i juli 2024, eftersom det inte fanns sannolika skäl för något brott. (Bilaga 3: Alastalos svar på anklagelserna).

Specialåklagarens beslut

Till Helsingfors tingsrätt (KO R 20/6788) ”Med stöd av 1 kap. 12 § 1 mom. i lagen om rättegång i brottmål meddelar jag att jag återkallar brottmålet som är anhängigt i tingsrätten under ärende KO R 20/6788 och som väckts mot den tilltalade Antti Alastalo. På basis av det tillgängliga förundersökningsmaterialet har ingen slutlig förklaring begärts från Alastalo som misstänkt i förundersökningen. Efter att åtalet väcktes har Alastalo framfört omständigheter som visar att det inte funnits sannolika skäl för misstänktens skuld.”

Specialåklagare Katri Veran.

Bilaga 1: Utredningsanmälan, Polis
Bilaga 2: Video
Bilaga 3: Alastalos svar på anklagelserna